Väder

"Svåra år" handlade ofta om dåliga skördar till följd av dåligt väder. Det blev en samlingsbeteckning på perioder med miserabel försörjning, epidemier och krig. Sådana perioder under de senaste tre seklen sammanfattas i följande bild. Linjalen är grov men ger ändå en uppfattning om de extraordinära belastningar människor, samhälle och hushållning utsattes för. Klicka för förstoring (beroende på webbläsare, skärmstorlek och -upplösning kan förstoring nog oftast ske som zoomning):

Den som närmare vill studera innehållet i de perioder med krig, som redovisas här, rekommenderas ett besök hos Hans Högman!

Det var kallare förr.

Mellan 1300 och 1900 rådde ett kallare klimat än dagens. Denna långa tid i vår historia har kallats "Lilla istiden". Men långt innan dess hade perioder med mycket varierande klimat och väder, både varmare och kallare, avlöst varandra över jordklotet. Under jägarstenåldern frodades t ex vin, murgröna, mistel och järnek på våra breddgrader. Senare dokumenterades istället extrema vintrar, såsom 859–860, då man körde godsforor på isen utanför Venedig och 1010–1011, då både Bosporen och Nilen var isbelagda!

Tre perioder under Lilla istiden var mycket kalla. Det var några årtionden i mitten av 1300-talet samt 1570 - 1710 (särskilt 1576 till 1625) och 1790 - 1880, då årsmedeltemperaturerna i Skandinavien låg ca 2º under dagens. I klimatsammanhang är detta en mycket betydande skillnad!

Dessa perioder var så kalla, att vintrarnas snö- och isförhållanden tydligt skiljde sig från vad vi är vana vid. Exempel på sådana förhållanden var att Alpernas och Norges glaciärer växte (särskilt konstaterat i mitten av 1800-talet) samt att floden Themsen (genom södra England och London) och de holländska kanalerna ofta hade bärig is. Vintrarna 1407–1408 och 1422–1423 körde man gods på slädar över Östersjön. Och hade tillfälliga vägkrogar på isen!

Pontus De la Gardie tog sina förband över isen på Finska viken till Estland 1581 och tog Narva. Och Karl X Gustavs tåg med sin armé över Stora Bält 1658 är ett välbekant exempel från vår historia. Hade han misslyckats med det hade jag varit norrman – allt annat lika...

(Källor: Populär Historia och sv.wikipedia.org)

Lite om temperaturer och nederbördsförhållanden

Det skulle vara intressant att kunna beskriva väderförhållandena mera detaljerat och sammanhängande för perioden 1700 - 2000. Hittills har jag inte hittat någon bra sammanställning, varken på Internet eller i biblioteket. I diverse hembygdsböcker finns sporadiska redovisningar av dessa förhållanden, bl a i anslutning till beskrivningar av skördeutfall och s k nödår. Försöker efterhand sammanställa de spridda uppgifter som hittas, men det tar sin tid innan det blir tillräcklig substans i detta för att presentera här. I väntan härpå hänvisas till de sammanställningar över klimatfaktorer från 1860 och framåt, som SMHI presenterar här: http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=6405&l=sv.

Någonstans ska man ju börja, så i väntan på att det ska bli något "redigt" av detta så listar jag de missväxtår och annat väderrelaterat, som påverkade anornas liv. Här samlar jag på information som dykt upp för mig i diverse olika sammanhang. Du får gärna hjälpa mig att fylla på i listan!

Ett problem är naturligtvis att vädrets påverkan ofta drabbade vissa landsdelar. Därför måste man försöka reda ut inte bara "när" utan också "var"!

1770- och 80 talen	Upprepade missväxtår.
1830 - 1880	Millenniets kyligaste period med många missväxtår	Gällde hela landet
1867	Våt vinter, extremt kall vår med is- och frostskador, missväxt	Oklart om missväxten gällde hela riket men ivf "våra" delar av Götaland. Dessa två år medförde mycket svält och fattigdom.
1868	Mycket torr växtsäsong, missväxt
1883	Missväxt efter Krakataus utbrott
1888	Extremt kall vår, missväxt	Oklart om missväxten gällde hela riket

Sida under uppbyggnad!

Har du nåt att bidra med?