Statstjänstemän

Under Gustav II Adolf och hans (och sedermera drottning Kristinas) rikskanslers, Axel Oxenstierna, tid utvecklades statsförvaltningen kraftigt och på ett, för tidens behov, klokt sätt. I den regeringsform som antogs 1634, alltså efter kungens död, formaliserades organisationen för rikets styrande och förvaltande. Utvecklingen var nödvändig, för att hantera stormakten Sverige, som växt fram under 1600-talet.

När landet under 1700-talet reducerades inom nuvarande gränser behölls metoderna. Man krympte inte heller organisationen i motsvarande grad och mycket av det gamla "hängde med". På det stora hela måste man nog ändå säga att den byråkrati, som idag närmast är ett skällsord, ända in i sen tid bidragit till ordning och reda i rikets hushållning och styrelse. Hur Sverige administrativt skulle överlevt Karl XII:s eskapader med rikets befolkning och naturaresurser, utan en gedigen statsförvaltning, det vete katten. Å andra sidan kanske han inte skulle klarat att leva rövare så länge utan den...

De flesta släktforskare hittar statstjänstemän bland sina anor. Både civila och militära befattningshavare begåvades med titlar som ofta undandrar sig moderna människors tolkningsförsök. För egen del började "researchen" till denna sida med att jag försökte reda ut vad (honorär?)titeln "hovkamrer" egentligen innebar. Så småningom hittade jag nedanstående resereglemente från 1807. Där framgår minsann den tidens skillnader mellan kreti & pleti!

Sålunda hittade jag min hovkamrer i 7:e klassen (av 12), med rätt till tre hästars skjuts och i lag med ryttmästare, hov- och jaktjunkare, vice ceremonimästare, understallmästare, livmedicus, fältläkare, hovpredikanter m fl. Hur man blev hovkamrer och vad som därefter förväntades av en, har jag ännu ingen aning om.

Så nu inser jag behovet av ytterligare en sida på denna sajt. Än så länge är den rudimentär, men jag lovar att återkomma här...

Rikets förvaltning

Mycket av vad som stadgades i grundlagen om Sveriges Regeringsform 1809 är formaliserat arvegods från den sociala och politiska utvecklingen under den s k Upplysningstiden på 1700-talet. I §§ 34-36 och 102 återfinns t ex några befattningshavare med rikets högsta civila tjänsteställningar. Den som vill kan studera dessa och/eller övriga paragrafer här.

Sveriges centrala förvaltning har under lång tid varit utformad med s k kollegier. Kollegierna fattade beslut genom att flera tjänstemän avgjorde frågorna. Ärendena behandlades och avgjordes ungefär som i en domstol, till skillnad från i styrelser och byråer, där en person fattar formellt beslut och sedan bär ansvar för detta.

Under huvuddelen av den tidsperiod, som intresserar släktforskaren, har de "centralaste förvaltningarna" utgjorts av kollegier. För den som vill fördjupa sig i detta rekommenderas t ex ett närmare studium av det gammalsvenska avsnittet i den första utgåvan av Nordisk Familjebok. Avsnittet finns, i försiktigt bearbetat skick, här.

Civila statstjänstemän

Här uppräknas några befattningar eller befattningstyper man förr eller senare springer på i sin forskning, även om de kanske inte direkt finns bland anorna: Landshövdingar, lagmän, jägmästare, landssekreterare, landskamrerare lanträntmästare, kronofogdar, häradsskrivare, länsmän, fjärdingsmän.

Ambitionen är att så småningom lite närmare beskriva vad befattningarna innebar. Det kommer att ta sin tid...

Sida under uppbyggnad!

Hör av dig, om du vill bidra!

Resereglemente den 27 oktober 1807.

Detta reglemente är indelat i 12 klasser och skall visa skjuts och traktamente för varje tjänstegrad.

Första klassen. Skjuts för tolv hästar.

3 riksdaler 16 skillingar i traktamente för riksämbeten och rikets herrar.

Andra klassen. Skjuts för åtta hästar.

2 riksdaler 16 skilling i traktamente för fältmarskalkar, presidenter, överståthållaren i Stockholm, chefen för sjöförvaltningen, generalguvernörer och överste kammarherre.

Tredje klassen. Skjuts för sju hästar.

2 riksdaler i traktamente för generaler, generallöjtnanter, generalmajorer, Kongl Maj:ts generaladjutant, vice amiraler, kontraamiraler, direktören över fortifikationen, generalkvartermästare, överhovjägmästare, överhovstallmästare, förste hovstallmästare, förste hovmarskalk, överhovkammarherrar, justitiekanslern, hovkanslern, statssekreteraren, landshövdingar, vice presidenter, underståthållaren i Stockholm, överintendent, överpostdirektör, ärkebiskop.

Fjärde klassen. Skjuts för fem hästar.

Traktamente 1 riksdaler 32 skillingar för överstar, generalfälttygmästare, secondchefer kaptenslöjtnanter, hovmarskalkar, hovstallmästare, förste stallmästare, överceremonimästare biskopar.

Femte klassen. Skjuts för fem hästar.

1 riksdaler 12 skillingar i traktamente för överstelöjtnanter, hovjägmästare, stallmästare, kammarherrar, praeses i medicinkollegiet, livmedikus, överhovpredikant, ceremonimästare, revisionssekreterare, hovrättsråd, krigs-, kammar-, bergs-, kommers- och kammarrättsråd, statskommissarie, generalauditör, chef för fältläkarkorpsen, överdirektören vid lantmäteriet, borgmästare i Stockholm, superintendent, överkommissarie vid örlogsflottan.

Sjätte klassen. Skjuts för fyra hästar.

1 riksdaler i traktamente för majorer, hovintendenter, kammarjunkare, första fältläkaren vid armén, assessorer, krigskommissarier, justitiarien i hovrätten, räntmästare, kungens fogde, överdirektörer, protokollsekreterare, förste sekreteraren i konungens kabinett för utrikes brevväxling.

Sjunde klassen. Skjuts för tre hästar.

36 skillingar i traktamente för ryttmästare, hov- och jaktjunkare, vice ceremonimästare, understallmästare, livmedicus, fältläkare, hovpredikanter, hovauditör, hovkamrer, slottsfogden på Stockholms slott, presidentsekreteraren, rikshistoriografen, riksgeografen, andra sekreterare vid kungens kabinett för utrikes brevväxling, prot(okolls?)notarien i justitierevisionen, registratorn, häradshövdingar, bergsmästare, krigsfiskaler, rådmän i Stockholm, landssekreterare, prostar och kyrkoherdar m fl.

Åttonde klassen. Skjuts för två hästar.

24 skillingar i traktamente för löjtnanter, kornetter, hovmedicus, hovkirurgus, beridare, hovkassör, regementspastorer, sjukhusläkare, fiskaler i hovrätterna, häradsfogdar, slottsproviantmästare i Stockholm, lantmätare, vice bibliotekarier, postmästaren i Stockholm, myntmästare, tullförvaltare m fl.

Nionde klassen. Skjuts för två hästar.

16 skilling i traktamente för underofficerare, hovbokhållare, kassörer, häradsskrivare, tygförvaltare, konstmästare, tolkar, underläkare, komministrar, jägmästare, trädgårdsmästare vid kungsgårdarna, extra kanslister m fl.

Tionde klassen. Skjuts för en häst.

16 skilling i traktamente för kanslister, väblar, penningräknare, bohagsfogdar, vedfogde, slottsskrivare, konststigare, gruvfogde, konstsmed, hejderidare, länsmän, mantalsskrivare m fl.

Elfte klassen. Skjuts för en häst.

12 skillingar i traktamente för vaktmästare, enspännare, slottsknektar, nämnde- och fjärdingsmän, vägare, malmletare, skogvaktare m fl.

Tolfte klassen. Skjuts för en häst.

8 skillingar i traktamente för hantverksgesäller på kronans stat, ryttare, dragoner husarer, jägare och soldater m fl.

Allmänt

Under alla extra förrättningar så väl i freds- som krigstid för militär och civila ämbetsmän gäller skjuts efter detta reglemente. Skjutspengar beräknas för vagn, sadel, släde eller kärra samt för bro- och färjepengar. Traktamentet räknas för så många dagar som fordras att resa åtta mil om dagen Skulle väderleken hindra så lång resa om dagen skall det styrkas, så att traktamentet utbetalas även för de dagar då resan varit hindrad.

(Bearbetat utdrag från Författningssamling för 1800, Låssa kyrkas arkiv. Sammanfattning av Gudrun Sandén 2001, UKF. Hela dokumentet kan läsas här.)

Upp

Länkar till den allmänna delen av webbplatsen: Start Om mig Jobb Intressen Feedback