ISA

Uppåt Hastighet


Start
Jobb
Intressen
Fotogalleri

ISA - Intelligent Speed Adaptation

ISA – Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet – är ett exempel på s k väginformatik, dvs användning av IT i trafiken. Det är, än så länge, en försöksverksamhet med utrustning för hastighetsanpassning i fordon. Sverige är världsledande men nu pågår småskaliga försök, delvis med svensk teknik, i flera Europeiska länder.

Om själva problematiken med för höga hastigheter i trafiken kan du läsa här.

1999 - 2002 genomfördes storskaliga tester i Borlänge, Lidköping, Lund och Umeå, där Vägverket avtalat med kommunerna om fältförsök. Projektet var ett forskningsprojekt, som syftade till att öka kunskapen från de små metodförsök som genomförts tidigare med ISA; vad användaren tycker, effekter på säkerhet och miljö samt hur ett framtida ISA-system kan se ut.

När det nationella projektet avbröts den 31 december 2001 (det avrapporterades hösten 2002) fortsatte ISA-verksamheten i Borlänge och Lidköping med lokala försök. I Lidköping syftade det huvudsakligen till att få erfarenheter av ISA i landsvägstrafik.

Själv var jag projektledare för ISA-försöket i Lidköping  1999 - 2003.

I Borlänge expanderade projektet 2002 - 2003 till ett flertal delförsök under "paraplynamnet" VITSA, som står för Vidareutveckling av ITS -Applikationer. ITS är Intelligenta TransportSystem, vid det här laget ett vedertaget begrepp.

VITSA omfattar bl a ISA för kvalitetssäkring av transporter, ISA med variabla hastighetsgränser, försök med olika HMI (Human/Machine Interface) dvs hur display och indikering mm bör utformas. Dessutom har man ett delförsök riktat särskilt mot unga förare. Den höga ambitionsnivån i Borlänge var möjlig tack vare stiftelsen Teknikdalen, som kommunen är delägare i. VITSA tycks ha avstannat under 2004.

Stockholms stad har, tillsammans med Vägverket, genomfört ett ISA-försök 2003 - 2005. Nu har man ambitionen att till 2010 ha ISA i alla sina bilar! Dokumentation om detta hittar du här.

ISA-försök och -studier pågår även internationellt, huvudsakligen i Europa, t ex i Danmark, Finland, Belgien, Holland, Frankrike, Ungern och Spanien. Studierna inom EU sker i PROSPER under ledning av SNRA (Swedish National Road Administration, dvs vårt eget Vägverket!). PROSPER står för Project for Research On Speed adaptation Policies on European Roads.

ERTICO är en europeisk sammanslutning mellan privata och allmänna intressenter med syftet att implementera ITS

Även bilindustrin bedriver utveckling som omfattar ITS (Intelligent Transport Solutions, dvs egentligen IT i fordon). Här är det svårare att följa vad som sker p g a allt hemlighetsmakeri när det gäller de olika producenternas teknikutveckling.

Framtiden? Tvingande ISA-system, som omöjliggör överträdelser, i en miljö med dynamiska hastighetsgränser, som anpassas till trafik, väder, ljusförhållanden och väglag? Innan dess väntar åtminstone en debatt om gränsdragningen mellan förarens ansvar och "systemets".

En viktigt inlägg är Lars Jonsons examensarbete "Tekniska och affärsmässiga möjligheter för storskaligt införande av ISA". Rekommenderas!

Vägverkets sida om ISA hittar du här!

Teknik

ISA står för ”Intelligent Stöd för Anpassning av hastighet” och är en teknik som ska hjälpa föraren att hålla laglig hastighet.

Syftet med ISA är att en förare som kör för fort ska märka det och anpassa hastigheten. En förare som kör för fort får information om det genom ISA. Signalen kan ges med varningslampor, ljudsignaler eller känsla, t.ex. genom att gaspedalen spjärnar emot eller vibrerar.

Ett ISA-system har följande grundfunktioner:

  • Beräkning av lämplig högsta hastighet (för den tidpunkt och plats fordonet befinner sig på, hittills skyltade hastighetsgränser).
  • Mätning av fordonets hastighet.
  • Stöd till föraren i anpassning av hastighet.

En GPS-mottagare och en liten dator med digital kartinformation monteras i fordonet. I datorns kartinformation finns hastighetsgränserna inom försöksområdet lagrade. Kartan ligger dold i datorn och kan alltså inte ses av föraren.

På en display presenteras tillåten hastighet enligt skyltningen vid vägen och systemet indikerar sedan överträdelse av fartgräns. Indikeringen kan ske på olika sätt. I Lidköping har vi använt dels varningslampa och ljudsignal (kallad Informerande ISA eller - gemenligen - pip & blink), dels ett motstånd i gaspedalen, som visserligen går att trampa igenom men ändå tydligt säger ifrån att hastighetsgränsen har uppnåtts. Den spjärnande gaspedalen kallas Aktiv gas eller Stödjande ISA. Leverantören kallar den för WiseSpeed.

GPS står för Global Positioning System och är ett världsomspännande satellitbaserat positioneringssystem som ursprungligen utvecklades för navigering till sjöss och i luften. Med olika tilläggsfunktioner bestäms positionen med en noggrannhet som ofta är cirka ±10 meter eller bättre. Genom mottagaren vet fordonet var det befinner sig och datorn jämför bilens hastighet med tillåten hastighet.

GPS i en ISA-bil

GPS består ett knappt 30-tal satelliter som roterar runt jorden i sex olika banor på cirka två mils höjd. De kallas NAVSTAR, väger 750 kg och är fem meter breda med solpanelerna inräknade.

GPS har global täckning. En GPS-mottagare tar emot signalen som satelliterna sänder ut. Genom att mäta avståndet till minst fyra satelliter kan mottagaren beräkna sin position.

Testområdet, för de fältförsök jag var inblandad i, var från början enbart Lidköpings tätort, men utökades från och med april 2002 till att omfatta hela kommunen.

Fr o m våren 2003 körde vi med kartdata över hela eller delar av O län i vissa utrustningar och efter avslutade försök hade vi en ISA-karta över det statliga vägnätet i Västra Götalands län, inklusive tätorter (kommunalt vägnät) i Lidköpings kommun, enligt bilden härintill.

Skyltad hastighet inom området var 30, 50, 70, 90 och 110 km/h.

ISA-läget våren 2008

En kort, bitvis lite cynisk och möjligen ofullständig, lägesrapport om ISA i Sverige våren 2008 får avsluta denna sida. Eftersom jag inte varit sysselsatt med ISA sedan drygt ett år finns det naturligtvis en risk för felaktigheter. Den som vill komplettera framställningen, eller beslå mig med att ha fel, är mycket välkommen med rättelser!

Vägverket har upphandlat och monterat informerande ISA i ca 160 fordon och verkar hårt inriktade på just informerande ISA-system. Man anger att 5000 offentliga bilar i Sverige ska utrustas fram till 2010 och har en uppfattning om vilka leverantörer, som är aktuella. Förteckningen här gäller hösten 2007.

Kommunförbundet (Sveriges Kommuner och Landsting) har givit ut ett dokument "2005:65 Intensifierat införande av ISA" och avsåg att ta fram en manual för ISA-implementering (http://www.skl.se/artikel.asp?A=17378&C=3511). När vägverket lite senare sammanfattade ”marknaden” på sin webbplats avstod förbundet uppenbarligen från fortsatta ansträngningar.

Stockholmarna går vidare med ISA med ambitiös svansföring men var inte helt nöjda med tekniken under försöksperioden. Dom kommer att göra en ny upphandling inför den fortsatta ISA-verksamheten, som syftar till att alla kommunala fordon på sikt ska ha ISA. Sweco jobbar med projektet.

I Göteborg har Gatubolaget ISA i tolv bilar fr o m hösten 2005.

Västerås, Örebro och Vingåkers taxi har gjort relativt nyliga försök med ISA. De avrapporteras av Vägverket i två rapporter, här och här.

Erfarenheter från Örebro, Stockholm och Växjö sammanfattas lättillgängligt och glättat här.

Vänersborg ska i vinter ha installerat 20 ISA-system, bl a i sopbilar och några bilar i stadshusets bilpool.

Flera andra kommuner nämner ISA-införande mer eller mindre konkret i strategi- och policydokument och många kommuner är åtminstone medvetna om och har cirkulerat Kommunförbundets skrivelse.

Andra, som Huddinge, ser ISA som en möjlighet på 15 ― 20 års sikt, medan mina "hemkommuner", Skövde, Skara och Hjo, tycks sova vidare. Man ska nog ha klart för sig att det fortfarande finns gott om kommuner och andra organisationer därute, som företräds av gatuchefens i Trollhättan yttrande, à propos ISA: Man kan "fråga sig varför man ska krångla till det, när vi har så tydliga regler för vad som gäller i trafiken.” (TTELA 2006-04-18.)

Hur gick det med försökskommunerna? I Lund kör stadsbussarna (Bergkvarabuss) med ISA och Universitetet fortsätter forskningen inom ramen för ADAS.

Borlänge pratar mycket om ISA i policydokument men Teknikdalens VITSA-webbplats är inte uppdaterad sedan 2004. Lidköping har, så vitt jag vet, inte nämnt något om ISA-policy i ett enda dokument de senaste fyra åren! Och vart tog Umeå vägen?

Det finns 290 kommuner i Sverige...

Ja, så var det Taxiförbundet, Samhall, Regeringskansliet, Vägtrafikinspektionen, Stora Enso, NCC, SSAB, Toyota, Volkswagen, Stockholms Lokaltrafik och Västtrafik också, som i media angivits vara särskilt intresserade av ISA.

Taxiförbundet har sedan 2003 formulerat en trafiksäkerhetspolicy där ISA, med lite god vilja, kan sägas ingå: ”man kan undersöka möjligheterna till GPS-baserad hastighetsövervakning.” (Säker Grön Taxi, 14 beställningscentraler av drygt 200 är licensierade våren 2008). Lite snack och ingen verkstad, alltså. Samma omdöme nödgas jag t v ha om övriga organisationer och företag i denna grupp. Rätta mig mycket gärna om jag har fel! Det vore en välgärning...

Avslutar med en formulering från Regeringen (ur ”Säkrare användning av vägarna”, Näringsdepartementet 2004, uppdaterat 2006-03-15):

… En marknad för bilutrustning som bidrar till ökad trafiksäkerhet framförallt för Intelligent Stöd för hastighetsanpassning (ISA), alkolås och bältespåminnare. Här har den offentliga sektorn en viktig roll. Medel för att skapa en sådan marknad är bl.a. kvalitetssäkring av transporter och konsumentinformation. ISA är en mycket lovande metod för att stödja föraren att hålla hastighetsgränserna. Sverige bör bl.a. verka för att ISA ska ingå i Euro NCAP.

 

Tillåten hastighet visas på display (Här två försöksutrustningar: Stödjande ISA - Aktiv gaspedal [Limit Advisor numera WiseSpeed] och Informerande ISA) Displayerna placerades för att synas utan att störa övriga funktioner i bilen. Här tillsammans med handsfree för mobiltelefonen.
Fordonsdator med GPS-mottagare som placeras dold bakom panelerna under instrumentbrädan Tre olika ISA-typer har provats i Lidköping. Detta är en version från försöket 2002 (Informerande ISA ExyLimit) som har allt i ett: Antenn, GPS-mottagare, dator och display. Den är numera vidareutvecklad av SEPAB
   
SIKA (Statens Institut för KommunikationsAnalys) ger ut en årsbok om Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) i Sverige. Där redovisas nationell utveckling och nuläge vad gäller IKT. För den som är allmänt intresserad av denna teknik är rapporten en guldgruva. Vill du bara se ISA insatt i ett större sammanhang rekommenderas den också. Boken kan läsas eller hämtas på http://www.sika-institute.se/Templates/Page____7.aspx.
Sista skriket?

Pressmeddelande 10 september 2009, Näringsdepartementet:
Handlingsplan för intelligenta transportsystem 

Regeringen har i dag beslutat att uppdra åt Vägverket att i samarbete med berörda myndigheter, näringsliv och organisationer ta fram en trafikslagsövergripande strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS) i transportsystemet

Ämnesområde: Kommunikationer, infrastruktur och IT
Statsråd: Åsa Torstensson

http://www.regeringen.se/sb/d/12137/a/131227


© Kompetens-X. Materialet får användas om källan anges. Uppdaterad måndag 17 maj 2010. måndag 17 maj 2010.

 free counters

free counters