Start  Om mig   Jobb   Intressen   Släktforskning   Feedback

Toms arkiv

Välkommen till webbplatsens arkiv!

Här hamnar en del material som sorterats bort p g a ålder och/eller inaktualitet">

Start  Om mig   Jobb   Intressen   Släktforskning   Feedback

Toms arkiv

Välkommen till webbplatsens arkiv!

Här hamnar en del material som sorterats bort p g a ålder och/eller inaktualitet, mestadels från startsidan. Layouten lägger jag inte ner mycket jobb på, det blir mest att "trava luntorna". Härifrån till papperskorgen är det inte långt. Dit åker det när det, enligt mitt förmenande, är fullständigt överspelat...

Behöver fortfarande hjälp med lite gammalt porslin

Den här "annonsen" har legat ute länge nu, men eftersom ingen hört av sig med uppgifter, som man blivit klokare av, så får den vara kvar ett tag till. Alltså:

När man flyttar dyker det upp ett och annat, som man nästan glömt att man hade och, i varje fall, glömt var man hade... Vid senaste flytten, våren 2005, flöt det upp en del gammalt, gömt och glömt porslin, som sparats efter förfäderna (nja, kanske mest efter förmödrarna förståss). Affektionsvärdet bedömer vi själva och det är ofta avsevärt. Men har det något verkligt värde och, framförallt, är prylarna kulturbärare i en vidare mening än familjetraditionens? I samband med det kikade vi lite extra även på ett par objekt, som alltid funnits i vitrinskåpet, men utan att vi vetat mer om dem än vad som berättats av "di gamle".

Vet du något om porslin? Kolla i så fall här och hör av dig sen!

Gamla funderingar och noteringar:

Varierande hastighetsgränser

Försök med variabla hastighetsgränser pågår i landet. I oktober 2003 startade praktiska försök, som ska pågå till 2007 på 16 platser runtom i Sverige.

Under 2004 tillkom 11 platser och ytterligare 5 kommer under åren 2005 och 2006. I början av 2008 skall försöket utvärderas.

Försöket innebär att högsta tillåtna hastigheten inte är densamma hela tiden, utan ändras beroende på trafiksituationen. Hastigheten kan komma att variera från 30 km/tim upp till högsta hastighet 120 km/tim i steg om 10 km/tim.

Förhoppningen med försöket är att trafikanter i högre grad ska följa gällande hastighet om gränserna anpassas efter rådande trafik- eller väderförhållanden.

Skyltarna ser lite annorlunda ut, jämfört med de gamla vanliga:

Den vänstra innebär rekommenderad högsta hastighet och den högra, med röd ring, visar föreskriven högsta hastighet
 
Diskussion 1

Ansvaret för trafiksäkerheten är tredelat mellan väghållare, fordonstillverkare och förare. Det är alltid föraren som har ansvaret för körningen. I det sammanhanget diskuteras hur ett alltmer utbrett "finlir" med fartgränserna påverkar förarens uppfattning om sitt eget ansvar. Risken, att skyltarna uppfattas som både en högsta gräns och en påbjuden hastighet, och att någon annan tar över ansvaret för hur fort mitt fordon framförs, är uppenbar.

Diskussion 2

Den som kör olagligt (t ex för fort, onykter, olovligt) riskerar mer än att bli tagen av polisen. Har man kört olagligt och blivit inblandad i en trafikolycka med personskador får man resten av livet grubbla över hur olyckan skulle ha avlöpt om man kört lagligt och följt bestämmelserna. Oavsett vem som juridiskt orsakat olyckan...

Denna diskussion anknyter till ett mer ingående resonemang om trafiksäkerhet och hastighet här.

Åtgärder för att anpassa samhället till klimatförändringar

Enligt rapporten ”Impacts of a Warming Arctic”, som presenterades i Reykjavik den 9 november kommer klimatförändringarna (i vår region och bland mycket annat) att få följande konsekvenser (Pressmeddelande från Miljödepartementet den 2 november 2004):

*      Havsisen och snötäcket i Arktis väntas minska dramatiskt med stora konsekvenser för såväl ekosystem som möjligheter för sjötransporter,

*      störningar som insektsangrepp och skogsbränder blir med stor sannolikhet vanligare, svårare och mer långvariga,

*      samhällen och anläggningar vid kusten blir mer utsatta för stormar och kan därför tvingas flytta,

*      nya djurarter flyttar in vilket sannolikt kan leda till ökad risk för djursjukdomar som kan överföras till människor,

*      mindre is och snö, avrinning av smältvatten och förändrade flöden av växthusgaser från smältande permafrost kan ytterligare påverka det globala klimatet,

*      ursprungsbefolkningarnas samhällen kommer att drabbas av stora ekonomiska och kulturella konsekvenser.

Växthuseffekten innebär f n att klimatzonerna i Skandinavien löper norrut med mellan ½ och 1 meter per dygn! Fördjupa dig i detta, om du vill och vågar, t ex här, här och här!

Klimatförändringarna har redan gått så långt att det måste till en rad åtgärder för att anpassa samhället till följderna av en ökande medeltemperatur på jorden. Lars-Erik Liljelund, gd för Naturvårdsverket, är en av debattörerna och pekar på detta i en artikel i GP luciadagen 2004.

Planering för de förändringar detta innebär måste starta snarast, om följderna ska kunna begränsas:

*      De areella näringarna måste anpassas för en negativ vattenhushållning under somrarna, d v s att mera vatten avdunstar än vad som tillföres med nederbörden. Bevattning och nya grödor, anpassade för ett ändrat klimat, är sådana åtgärder.

*      I skogsbruket måste man övergå till andra trädarter i samband med återplantering efter slutavverkning. Metodiken och utrustningen i skogsbruket måste också anpassas till ett mildare och nederbördsrikare klimat.

*      Dammar och dammsäkerhet måste ses över och modifieras för att klara de ökande flödena. Områden med känd skredrisk måste omvärderas och nya områden analyseras med avseende på skredrisken.

*      Planeringen för t ex byggnation i kustområden och områden, som är översvämningskänsliga, måste ses över. De exklusiva kust- och ”vattennära” byggnationerna, som nu är i ropet (bl a i Göteborg), kanske måste omprövas?

*      Hälsovården måste skaffa sig en beredskap för de värmeböljor som blir allt vanligare (man har beräknat att värmeperioden sommaren 2003 i Sydeuropa orsakade 30 000 dödsfall, huvudsakligen bland åldringar).

Uppräkningen här bygger på Liljelunds artikel. Den som vill fördjupa sig i sårbarhetsanalys och underlag för nödvändiga och tänkbara åtgärder vid en framtida samhällsanpassning kan t ex börja här.

 

bullet 2003 har varit det tredje varmaste året på jorden sedan mätningar påbörjades 1861. Rekordet sattes 1998 och från 1976 har temperaturökningen varit tre gånger så hög som under tidigare delen av 1900-talet.
Delar av Sahara och Afghanistan har haft fördel av vädret i fjol, flerårig torka har avbrutits av nederbörd, medan 16 namngivna stormoväder rasat på Atlanten jämfört med normala 10. Nordamerika och delar av Ryssland har haft extremt varmt samtidigt som Japan och delar av Kina haft mycket regn och kallare än normalt.
 
bullet Konstigt att det hela tiden varit mera angeläget, både för riksledning och media, att tukta USA för den rättsliga hanteringen av "den svenske kubafången" Mehdi Ghezali än Eritrea för fängslandet (i september 2001!) av den svensk-eritreanske journalisten och göteborgaren Dawit Isaac.

Nu har det ändå börjat röra på sig. Den 19 november 2003 väckte Cecilia Wigström (fp) frågan om bl a Isaac i en interpellation till utrikesminister Laijla Freiwalds som därefter (iofs förgäves och bara vid ett tillfälle) tagit upp frågan med Eritreas utrikesminister.

Den 27 december 2003 ägnade GT sin ledare åt Isaac! GP har också haft en spalt i ärendet.

Och den 2 januari 2004 berättar GP att ambassadören, Folke Löfgren, ska göra ett nytt försök i februari att tackla myndigheter i Eritrea i detta ärende. Februari är dock nu gången och vi har inte hört nåt...

Kanske media vaknar på allvar så småningom och kan provocera politikerna att ägna lika mycket intresse åt den bortförde journalisten som åt "talibankrigaren" (GT-s beteckning på Ghezali)?

Egentligen borde inte denna anteckning om "Dawit Isaac" ha förvisats till arkivet. När detta gjordes var han faktiskt fri och alla trodde att han skulle kunna resa hem. Han arresterades dock igen och förpassades till fängelse, där han i skrivande stund (aug 2007) fortfarande finns - om han är i livet...
 
bullet Noterar att tidningarna refererar Sifoundersökningen om svenskarnas moral: 1/3 av oss accepterar svartjobb, 20% fuskar med deklarationen (om dom kan), 30% av kvinnor under 30 tycker det är OK att sjukskriva sig fast man är frisk, 10% av befolkningen kan tänka sig att genomföra försäkringsbedrägerier etc. En förklaring till detta skulle vara att våra höga föredömen, politiker och direktörer, skattefifflar och skor sig. Så då behöver inte "vi vanliga" ha moraliska betänkligheter heller.

Tänk om det är tvärt om: Vi är kanske alla lika genomsnittligt omoraliska. Det skulle innebära att politiker och direktörer, i lika stor utsträckning som vanligt folk, har en tveksam moral. Men deras möjligheter att fiffla är betydligt "häftigare". Så när Scandias chefer skor sig i kvartsmiljardklassen är det "bara" ett uttryck för att "tillfället gör tjuven". Å andra sidan – vår irritation över föregångsmännens (av båda könen) tjusigare tillfällen kanske får oss att ta vara på våra egna (betydligt futtigare) i större utsträckning än vi annars skulle...
  
bullet Kvinnor tar fler körlektioner - 22,4 i snitt jämfört med 14,9 för män - innan de tar körkort

23% av kvinnorna är inblandade i trafikolyckor inom två år efter nytaget körkort - 77% av männen!
 
bullet Pojkar är pojkar och flickor är flickor redan från födseln. Det visar en studie som redovisas i GP 040202. Och i en aktuell artikel i tidskriften Nature (16 mars 2005) beskrivs hur den genetiska skillnaden mellan könen faktiskt är ännu större än vad som hittills antagits. Så nu är det vetenskapligt bevisat, att könsskillnaderna inte (enbart?) beror på att vi kommunicerar på olika sätt med spädbarn, beroende på om dom har ljusblå eller skära kläder! Det gläder min svarta själ, både att min egen gamla, politiskt inkorrekta, uppfattning nu tycks vara rätt. Skönt också att de stackars föräldrarnas påstådda skuld till att kvinnor och män uppträder olika (och därför, i dagens samhälle, ges olika förutsättningar i livet) därmed - åtminstone delvis - vederläggs!
 
bullet

Följande historia inkom från en amerikakusin häromsistens. Den är en illustration, både till manligt - kvinnligt och till de förutfattade meningar, som ibland drabbar män i allmänhet och företrädare för mitt tidigare yrkesliv i synnerhet.

A crusty old paratrooper colonel found himself at a gala event downtown, hosted by a local liberal arts college. There was no shortage of extremely young, idealistic ladies in attendance. One of them approached the colonel for conversation.

She said, "Excuse me, sir, but you seem to be a very serious man. Are you this way all the time, or is something bothering you?"

"No," the colonel said, "just serious by nature!"

The young lady looked at his awards and decorations, and said, "It looks like you have seen a lot of action."

The colonel's short reply was, "Yes, a lot of action."

The young lady, tiring of trying to start up a conversation, said: "You know, you should lighten up a little... relax and enjoy yourself."

The colonel just stared at her in his serious manner.

Finally the young lady said, "You know, I hope you don't take this the wrong way, but when was the last time you had sex?"

The colonel looked at her and replied, "1955."

She said, "well there you go, you really need to chill out and quit taking everything so seriously... I mean, no sex since 1955, isn't that a little extreme?"

The colonel, glancing at his watch, said in his matter-of-fact voice, "Oh, I don't know... It's only 2130 now."

 

"En brun hårig sjuk sköterska med lång varig erfarenhet stod vid en bar disk och små pratade med en halv angorakatt." (http://www.skrivihop.nu/ har lagt ner men materialet finns kvar!)

Läste också en textad skylt vid kassaapparaten i en damekipering i Arvika, medan jag väntade på att hustru skulle bli klar i provhytten: "Kort kund göres uppmärksam på att vi tar ut en avgift vid köp under 200 kr". Eftersom hustrun inte är påfallande kortväxt och sällan handlar för under 200 kronor i en kläaffär, behövde jag dock inte förvarna henne inför det förestående köpet...

Nästan aktuella subjektiviteter


Energiförsörjning

Teknik är intressant. Och miljövårdande teknik inte minst, numera. Energiförsörjningen för ett hållbart framtida samhälle kräver snara lösningar, om vi inte skall ställa våra efterkommande i en omöjlig situation. Den utvecklingen har dock inte bara med teknik att göra, den måste genomföras i en tungfotad demokratisk process, som ofta har mer med känslor och konservativt tyckande att göra, än med verkligt beprövad erfarenhet, vetenskap och teknikutveckling.

Hör man till dem som sällan ser enkla lösningar på komplicerade problem och, liksom jag, är kluven när det gäller inställningen till kärnkraft, blir det i alla fall intressant att följa både teknikutveckling och debatt.

Anledningen till dessa rader är en replik av miljöpartisten Henry Kamets i GP 2004-10-24. Han har vänt sig mot att WWF är positiva till Regeringens förbud mot vindkraftverk på Fladen.

WWF skriver i GP den 9 oktober 2004 bl a att man ”vill påskynda övergången till förnybara energikällor och anser att vindkraft för närvarande är en bra sådan energikälla, men det krävs noggranna överväganden av varje enskilt förslag. Kraftverken får inte lokaliseras till områden som är betydelsefulla för den biologiska mångfalden, landskapbilden, friluftslivet eller andra natur- eller kulturmiljövärden.”

Kamets tycker nog att det vore lämpligt att WWF visade sin inställning till vindkraft lite tydligare och skriver: ”Om man vill göra naturreservat av Fladen, så är det ju uppenbart fisket som står i fokus. Vindkraften exploaterar inte grundet utan vinden ovanför och använder bara någon promille av grundet som fundament. Anläggningsarbetena är de mildast tänkbara, man behöver inte bygga vägar dit, spränga eller gräva…”

”Miljödomstolen, understödda av WWF, har bland annat trott att skuggorna från rotorerna på vattenytan skulle kunna skrämma fisken. Bortsett från det faktum att vattenytan aldrig är stilla på Fladen, kanske det är dags att fundera på att förbjuda molnen på himlen att röra sig också?

Man har också trott att vibrationer från masterna på 40 dB skulle kunna störa djurlivet. 40 dB är vad ett modernt kylskåp avger och detta i en miljö där det redan är en ljudnivå på 80 dB från farleden och vågornas skvalp. Tror någon att en torsk kan höra ett kylskåp där?

Sådan argumentation är inget annat än ohederlig, och det skulle vara upplyftande att höra WWF någon gång stå upp för vindkraften, åtminstone en gång innan temperaturhöjningen i havet gjort slarvsylta av den biologiska mångfalden på Fladen. ’Visst vill vi ha vindkraft, men inte här och inte där och inte där...’

”… Det har funnits cirka en halv miljon väderkvarnar i Europa. Om man i dag installerade ett större vindkraftaggregat, 3 MW, på var och en av dessa platser skulle hela Europa försörjas med elkraft från dem. Då har vi hela havet med sina betydligt bättre vindförhållanden kvar.

Till dig som tror att kärnreaktorn i Olkiluoto i Finland ska byggas för att den är lönsam: 1 st 1 600 MW kärnreaktor levererad av Framatome med flera till ett fast pris på 30 miljarder SEK går utan avbrott 100 procent av sin drifttid. Slutpriset torde erfarenhetsmässigt hamna kring 40 miljarder, men överskjutande kostnad tycks den franska staten vara villig att stå för (helt i strid med EU:s statsstödsregler), och det glömmer vi nu.

Utbyggnad av vindkraft motsvarande 3200 MW1) skulle i de flesta generatorstorlekar kosta 22,5 miljarder SEK. För 75 procent av kostnaden får man lika mycket el, inga bränslekostnader, avsevärt lägre drift- och underhållskostnader och inget avfall.”

______________________
1)
Författaren utgår från att vindkraftverken producerar el med 50% av sin nominella förmåga.

Det är alltid intressant med siffror som styrker eller motbevisar olika ställningstaganden. Tyvärr förekommer det alltför sällan i denna typ av debatter. Sedan kan man naturligtvis alltid ifrågasätta siffrorna…

Att stava rätt är rätt bedstysyeleöslt

Eilngt en uneömskding på ett engskelt uivtnierset så seplar det inegn roll i viekln odnrnig bksotnrävea i ett ord såtr. Det edna som är vtikigt är att fsötra och stsia bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och man kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig, uatn odert som hlehet.

(Saxat ur Skaraborgaren, tidning för Skaraborgs regemente och kamratförening, nr 176)

 

 

 

 free counters

free counters